Eftersom Sverige har som mål att nå nettonollutsläpp av växthusgaser senast 2045 blir det avgörande att också minska utsläppen från boskap och jordbruk.[1,7] Till skillnad från Danmark, som nyligen beslutat om en nationell koldioxidskatt på utsläpp från jordbrukets djurproduktion, har Sverige ännu inte infört en specifik utsläppsskatt på boskap jämförbar med den danska modellen.[4] Från 2030 kommer danska bönder enligt överenskommelsen att betala en avgift på 300 DKK per ton koldioxidekvivalenter (CO2e) från djurhållning – motsvarande cirka 430 kronor – vilket höjs till 750 DKK (cirka 1 100 kronor) år 2035.[4,5]
En liknande skatt i Sverige skulle kunna bättre anpassa jordbrukspolitiken till de nationella klimat- och miljömålen.[1,6] Svensk livsmedelsproduktion står för ungefär 14 % av landets växthusgasutsläpp, varav jordbruket svarar för cirka 12–13 %, dominerat av metan och lustgas från djurhållning, vilket visar att utsläppsminskningar även i denna sektor är viktiga för att nå klimatmålen.[2,3] Ekonomiska styrmedel som koldioxidskatter på jordbruket bedöms i modellstudier kunna styra mot effektivare drift och investeringar i lågutsläppsteknik, samtidigt som de minskar utsläppen.[6,7] I Danmark förväntas den nya skatten, tillsammans med andra åtgärder, bidra till driftoptimering, förbättrad fodereffektivitet och utveckling av tekniska lösningar som sammantaget kan minska utsläppen av växthusgaser från jordbruket.[5]
Motståndare kan hävda att inriktning på sektorer med högre utsläpp, som transport, bör ha företräde. Detta riskerar dock att bortse från den kumulativa effekten av utsläpp mellan sektorer och från att konsumenternas efterfrågan på mer hållbar och klimatvänlig mat ökar i Europa.[7,8] Jordbrukare som långsiktigt inte anpassar sig till denna utveckling kan riskera konkurrensnackdelar när styrmedel och marknadskrav skärps.[6]
Att införa koldioxidbeskattning på boskap skulle därmed kunna stärka bilden av Sverige som miljö- och klimatledare samtidigt som det stödjer landets utsläppsminskningsmål.[1,6] Förebyggande åtgärder inom jordbruket kan fungera som en modell för andra länder och ytterligare bidra till Sveriges roll som föregångare i det globala klimatarbetet.[1] I slutändan, för att säkra en hållbar framtid och stärka det globala klimatledarskapet, bör Sverige överväga att utöka sina miljöåtaganden till att omfatta en utsläppsskatt på boskap och jordbruk.
Referencer
[1] Naturvårdsverket. Sweden’s Climate Act and Climate Policy Framework [Internet]. Stockholm: Swedish Environmental Protection Agency; 2025 [cited 2025 Dec 9]. Available from: https://www.naturvardsverket.se/en/topics/climate-transition/sveriges-klimatarbete/swedens-climate-act-and-climate-policy-framework/
[2] Sweden Food Arena. Climate neutral food production [Internet]. Stockholm: Sweden Food Arena; 2023 [cited 2025 Dec 9]. Available from: https://swedenfoodarena.se/en/climate-neutral-food-production/
[3] Klimatpolitiska rådet. Klimatpolitiska rådets rapport 2023 [Internet]. Stockholm: Swedish Climate Policy Council; 2023 [cited 2025 Dec 9]. Available from: https://www.klimatpolitiskaradet.se/
[4] Invest in Denmark, Ministry of Foreign Affairs of Denmark. Denmark introduces the world’s first carbon tax on agriculture [Internet]. Copenhagen; 2024 [cited 2025 Dec 9]. Available from: https://investindk.com/insights/denmark-introduces-worlds-first-carbon-tax-on-agriculture
[5] Danish Ministry of Taxation. Green tax reform – Final report [Internet]. Copenhagen; 2023 [cited 2025 Dec 9]. Available from: https://skm.dk/media/tngh1b4r/green-tax-reform-final-report.pdf
[6] Jansson T, Malmström N, Johansson H, Choi H. Carbon taxes and agriculture: the benefit of a multilateral agreement. Climate Policy. 2024;24(1):13–25. doi:10.1080/14693062.2023.2171355
[7] Organisation for Economic Co-operation and Development (OECD). Mitigating climate change in the agriculture, forestry and other land use (AFOLU) sectors. OECD Food, Agriculture and Fisheries Papers, No. 221 [Internet]. Paris: OECD Publishing; 2025 [cited 2025 Dec 9]. Available from: https://www.oecd.org/content/dam/oecd/en/publications/reports/2025/05/mitigating-climate-change-in-the-agriculture-forestry-and-other-land-use-afolu-sectors_f10377ef/166b6c31-en.pdf
[8] Li X, Li Y, Li T, Li J. Market potential for circular food in Europe based on consumer demand and willingness to pay. npj Science of Food. 2025;9:146. doi:10.1038/s41538-025-00475-y
Lägg till kommentar
Kommentarer