Blogg

I en tid där klimatförändringarna utgör ett allvarligt och växande hot mot ekosystem och mänsklig välfärd [1], kan vikten av att övervaka växthusgaser (greenhouse gases, GHG) i svenska våtmarker knappast överskattas [2]. Dessa vitala ekosystem fungerar samtidigt som källor (särskilt för metan) och sänkor (för koldioxid) för växthusgaser och spelar en betydande roll i både lokala och globala kolkretslopp [3]. Därför är det viktigt att etablera robusta, långsiktiga övervakningsprogram, inte bara för att stödja effektiva klimatåtgärder utan också för att möjliggöra en hållbar förvaltning av dessa unika miljöer [2].

Eftersom Sverige har som mål att nå nettonollutsläpp av växthusgaser senast 2045 blir det avgörande att också minska utsläppen från boskap och jordbruk.[1,7] Till skillnad från Danmark, som nyligen beslutat om en nationell koldioxidskatt på utsläpp från jordbrukets djurproduktion, har Sverige ännu inte infört en specifik utsläppsskatt på boskap jämförbar med den danska modellen.[4] Från 2030 kommer danska bönder enligt överenskommelsen att betala en avgift på 300 DKK per ton koldioxidekvivalenter (CO2e) från djurhållning – motsvarande cirka 430 kronor – vilket höjs till 750 DKK (cirka 1 100 kronor) år 2035.[4,5]