I en tid där klimatförändringarna utgör ett allvarligt och växande hot mot ekosystem och mänsklig välfärd [1], kan vikten av att övervaka växthusgaser (greenhouse gases, GHG) i svenska våtmarker knappast överskattas [2]. Dessa vitala ekosystem fungerar samtidigt som källor (särskilt för metan) och sänkor (för koldioxid) för växthusgaser och spelar en betydande roll i både lokala och globala kolkretslopp [3]. Därför är det viktigt att etablera robusta, långsiktiga övervakningsprogram, inte bara för att stödja effektiva klimatåtgärder utan också för att möjliggöra en hållbar förvaltning av dessa unika miljöer [2].
Först och främst är våtmarker i Sverige, särskilt torvmarker, betydande kolförråd [4]. Tidigare studier visar att nordliga torvmarker ackumulerar stora mängder kol över tusentals år, vilket gör dem centrala för klimatbegränsning [4,5]. Däremot kan störda eller dränerade torvmarker övergå till starka källor för växthusgaser, särskilt koldioxid [6]. Detaljerad övervakning av växthusgasflöden i sådana system, som i Jordan et al.s studie av en återvätad torvmark i Sverige, gör det möjligt att uppskatta nettoklimatpåverkan och utvärdera olika åtgärder [7]. Regelbundna utvärderingar av flöden och vattennivåer kan därmed visa hur förändringar i förvaltningspraxis – till exempel dränering eller återvätning – påverkar kolbalansen och ger beslutsunderlag för både myndigheter och markförvaltare [8].
Förutom kolbindning hjälper övervakning av växthusgasutsläpp att belysa hur klimatförändringar påverkar våtmarksekosystemen.[9]
Förändringar i temperatur, nederbörd och hydrologi kan avsevärt förändra växthusgasdynamiken genom att påverka vattennivå, redoxförhållanden och substrattillgång [9]. Som Cui et al. (2024) visar är det därför viktigt att förstå hur sådana hydrologiska och klimatdrivna förändringar styr våtmarkers kolbalans och metanflöden [9]. Genom att upprätta ett sammanhållet ramverk för långsiktig övervakning kan vi följa dessa effekter löpande över tid och ta mer välgrundade beslut som samtidigt prioriterar klimatbegränsning och bevarande av ekosystem [7].
Dessutom kan data från övervakning avsevärt förbättra våtmarksförvaltningen och restaureringsinsatserna genom att kvantifiera käll- och sänkbeteende för växthusgaser (greenhouse gases, GHG) [10]. Effektiva förvaltningsstrategier förlitar sig i allt högre grad på korrekt, uppdaterad information om växthusgasutsläpp från dessa ekosystem för att kunna utforma och justera åtgärder [10]. Nyare synteser, såsom Jahangir et al., framhåller att mätningar av CH₄- och N₂O-flöden i konstruerade våtmarker är centrala för att bedöma klimatpåverkan och optimera utformning och drift av anläggningar [11].
Slutligen bidrar övervakning av växthusgaser också till att uppfylla Sveriges klimatmål genom att förbättra underlaget till nationella utsläppsberäkningar och uppföljning av styrmedel [12]. Noggranna utsläppsinventeringar är avgörande för nationella och internationella rapporteringsåtaganden inom ramar som Parisavtalet, där transparens och jämförbarhet mellan länder är centrala principer [13]. Genom att systematiskt spåra utsläpp från våtmarker kan Sverige på ett mer transparent sätt rapportera sina framsteg när det gäller att minska de totala växthusgasutsläppen, i linje med FN:s krav på nationella inventeringsrapporter [13,14].
Sammanfattningsvis är övervakningen av växthusgaser i svenska våtmarker inte bara fördelaktig – den är väsentlig. På Apus AB är vi specialiserade på att utveckla robusta program för övervakning av växthusgaser som är skräddarsydda för att uppfylla miljömålen. Genom att prioritera denna insats med vårt stöd kan Sverige öka sina framsteg inom klimatbegränsning och säkra framtiden för sina vitala våtmarksekosystem.
Referenser:
[1] Shivanna KR. Climate change and its impact on biodiversity and human welfare. Proc Indian Natl Sci Acad. 2022;88:160–171. doi:10.1007/s43538-022-00073-6.
[2] Pradhan A, Sao A, Thakur TK, Anderson JT, Chandel G, Kumar A, et al. Wetlands as climate-sensitive hotspots: evaluating greenhouse gas emissions in Southern Chhattisgarh. Water. 2025;17(10):1553. doi:10.3390/w17101553.
[3] Guan Y, Jin S, Zhang Z, Chen S, Chen Y, Liu S, et al. A comprehensive review of climate warming and carbon dynamics in wetland ecosystems. Discov Sustain. 2025;6:672. doi:10.1007/s43621-025-01579-x.
[4] Harris LI, Richardson K, Bona KA, Davidson SJ, Finkelstein SA, Garneau M, et al. The essential carbon service provided by northern peatlands. Front Ecol Environ. 2022;20(4):222–230. doi:10.1002/fee.2437.
[5] Dorrepaal E, Toet S, van Logtestijn RSP, Swart E, van de Weg MJ, Callaghan TV, et al. Carbon respiration from subsurface peat accelerated by climate warming in the subarctic. Nature. 2009;460(7255):616–619. doi:10.1038/nature08216.
[6] Bianchi A, et al. Review of greenhouse gas emissions from rewetted peatlands. Wetlands. 2021;41:UNSP 94. doi:10.1007/s13157-021-01507-5.
[7] Jordan S, Strömgren M, Fiedler J, Lundin L, Lode E, Nilsson T. Ecosystem respiration, methane and nitrous oxide fluxes from ecotopes in a rewetted extracted peatland in Sweden. Mires Peat. 2016;17:07. doi:10.19189/MaP.2016.OMB.224.
[8] Günther A, Barthelmes A, Huth V, Joosten H, Jurasinski G, Koebsch F, et al. Prompt rewetting of drained peatlands reduces climate warming despite methane emissions. Nat Commun. 2020;11(1):1644. doi:10.1038/s41467-020-15499-z.
[9] Cui S, Liu P, Guo H, Nielsen CK, Pullens JWM, Chen Q, et al. Wetland hydrological dynamics and methane emissions. Commun Earth Environ. 2024;5:470. doi:10.1038/s43247-024-01635-w.
[10] Yin X, Jiang C, Xu S, Yu X, Yin X, Wang J, et al. Greenhouse gases emissions of constructed wetlands: mechanisms and affecting factors. Water. 2023;15(16):2871. doi:10.3390/w15162871.
[11] Jahangir MMR, Richards KG, Healy MG, Gill L, Müller C, Johnston P, et al. Carbon and nitrogen dynamics and greenhouse gas emissions in constructed wetlands treating wastewater: a review. Hydrol Earth Syst Sci. 2016;20(1):109–123. doi:10.5194/hess-20-109-2016.
[12] Swedish Environmental Protection Agency. Report for Sweden on climate policies and measures and on projections. Stockholm: Naturvårdsverket; 2023. Available from: https://www.naturvardsverket.se/ (accessed 2025-12-09).
[13] IPCC. 2019 Refinement to the 2006 IPCC Guidelines for National Greenhouse Gas Inventories: Overview. Geneva: Intergovernmental Panel on Climate Change; 2019. Available from: https://www.ipcc.ch/report/2019-refinement/ (accessed 2025-12-09).
[14] UNFCCC. National inventory reports under the Paris Agreement. United Nations Framework Convention on Climate Change; 2024. Available from: https://unfccc.int/process-and-meetings/transparency-and-reporting/reporting-and-review/reporting-and-review-under-the-paris-agreement/national-inventory-reports (accessed 2025-12-09).
Lägg till kommentar
Kommentarer