Insikter

Kunskap om hydrogeologi, modellering och miljöanalys

Här delar APUS tekniska artiklar, analyser och praktiska perspektiv inom grundvatten, hydrogeologiska utredningar, miljödata, föroreningsspridning, utsläppsanalys och klimatrelaterad övervakning.

Innehållet riktar sig till kommuner, VA-organisationer, konsultföretag, exploatörer, industrier samt forsknings- och innovationspartners som behöver tydliga och vetenskapligt förankrade beslutsunderlag.

Våra ämnesområden

Hydrogeologi och grundvatten

Grundvattenförhållanden, vattenbalanser, pumptester, kontrollprogram och bedömning av påverkan vid exploatering, byggnation och vattenuttag.

Modellering och dataanalys

Numerisk grundvattenmodellering, miljödata, tidsserier, kvalitetssäkring, visualisering samt scenario- och osäkerhetsanalys.

Förorenade områden

Föroreningskällor, transportvägar, spridning genom mark och grundvatten samt hydrogeologiska underlag för undersökningar och riskbedömningar.

Klimat, utsläpp och MRV

Övervakning och analys av CO₂, CH₄ och N₂O, geologisk CO₂-lagring samt mätning, rapportering och verifiering av klimatåtgärder.

Senaste artiklarna

Här publicerar APUS artiklar om tekniska metoder, aktuella miljöfrågor och erfarenheter från forskning, utveckling och konsultverksamhet.

Svenska våtmarker – varför långsiktig växthusgasövervakning behövs

31 okt. 2025

I en tid där klimatförändringarna utgör ett allvarligt och växande hot mot ekosystem och mänsklig välfärd [1], kan vikten av att övervaka växthusgaser (greenhouse gases, GHG) i svenska våtmarker knappast överskattas [2]. Dessa vitala ekosystem fungerar samtidigt som källor (särskilt för metan) och sänkor (för koldioxid) för växthusgaser och spelar en betydande roll i både lokala och globala kolkretslopp [3]. Därför är det viktigt att etablera robusta, långsiktiga övervakningsprogram, inte bara för att stödja effektiva klimatåtgärder utan också för att möjliggöra en hållbar förvaltning av dessa unika miljöer [2].

Läs mer »

Danmarks utsläppsavgift för lantbruket – en modell för Sverige?

1 okt. 2025

Eftersom Sverige har som mål att nå nettonollutsläpp av växthusgaser senast 2045 blir det avgörande att också minska utsläppen från boskap och jordbruk.[1,7] Till skillnad från Danmark, som nyligen beslutat om en nationell koldioxidskatt på utsläpp från jordbrukets djurproduktion, har Sverige ännu inte infört en specifik utsläppsskatt på boskap jämförbar med den danska modellen.[4] Från 2030 kommer danska bönder enligt överenskommelsen att betala en avgift på 300 DKK per ton koldioxidekvivalenter (CO2e) från djurhållning – motsvarande cirka 430 kronor – vilket höjs till 750 DKK (cirka 1 100 kronor) år 2035.[4,5]

Läs mer »

Har ni en teknisk frågeställning som behöver utredas?

APUS hjälper organisationer och projektteam med hydrogeologiska utredningar, grundvattenmodellering, dataanalys och avgränsade specialistleveranser.